näsebackens begravningsplats
Bakgrund
När kristendomen kom till Finland, förde den också med sig ett nytt begravningsskick. Man började begrava de döda kring kyrkorna och under kyrkornas golv. Så också i Borgå på området kring domkyrkan. Området var dock trångt, stenigt och brant, och lämpade sig för ändamålet mycket dåligt.
I filosofie magister Göran Seléns skrift "Näsebackens begravningsplats 200 år" konstateras
"Det var knappt om mull på kyrkbacken, och ibland spolades jorden kring kistorna bort av vårflödet, och de dödas ben flöt ut på gatorna nedanför och blev av hundar och svinkreatur omkringsläpade. Det var ganska hemskt"
Det var således synnerligen motiverat, att man i Borgå 1789 grundade en ny begravningsplats, Näsebackens begravningsplats, en av Finlands äldsta begravningsplatser, som anlagts skilt från kyrkobyggnaden.
Begravningsplatsen har under sin historia utvidgats många gånger (1868, 1894, 1927, 1939, 1958 och 2006) och omfattar idag ca 12,8 ha anlagd begravningsplats. Begravningsplatsomgivningens helhetsareal är ca 29,4 ha.
Den senaste utvidgningen omfattade ett konfessionslöst gravområde, ett litet ca 530 m2 stort område, som förverkligades i samarbete med Lovisa, Mörskom, Askola, Borgnäs, Liljendal, Lappträsk och Pernå församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Det färskaste utvidgningsprojektet har startat 2008 och är i planeringsskede och omfattar ett ca 3,8 ha stort område. Projektet framskridande kan närmare följas under rubriken Utvidgning av begravningsplatsen
PERSONAL
Till Näsebackens begravningsplats personalstyrka hör nio personer året om och fyra personer i lördagsarbete (bisyssla).
Till sommaren avlönas tillsammans ca 30 personer att sköta om begravningsplatsens allmänna områden och om gravar som givits åt den kyrkliga samfälligheten att skötas.
Begravningsplatsen är traditionellt en sommararbetsplats som uppskattas av skolelever. Ett tiotal skolelever och studerande avlönas för sommarperioden till begravningsplatsen.
Begravningsplatsens minnesmärkesinstruktion
Uppdaterad 3.3.2009
|