Borgå kyrkliga samfällighet
TA KONTAKT   |    SÖK 

Suomeksi   

Borgå Domkyrka

Kyrkotorget 1, tfn (019) 6611 250, 040 538 1716              Karta

 

öppen för allmänheten

I oktober-april är domkyrkan normalt öppen för allmänheten tisdag-lördag kl. 10-14 och söndagar och helgdagar kl. 14-16.

I maj-september är domkyrkan normalt öppen måndag-fredag kl. 10-18, lördag kl. 10-14, söndagar och helgdagar kl. 14-17.

I normala fall har domkyrkan över 200 000 besökare varje år.

   

guidningar

Vår guide håller en kort guidning i domkyrkan kl. 10.15, 12.15, 13.30, 15.15 och 17.15 under sommarvardagar (mån-fre 3.6.-23.8.2013). Tiderna kan påverkas av annan verksamhet som ordnas i kyrkan. Guidningen är avsedd för enskilda personer.


Information om gruppguidningar till kyrkbacken kan hittas på Borgå stads turistbyrås webbsidor:
http://www.visitporvoo.fi/se/upplevelser/guidningar

  

bokning

Kyrkan bokas för kyrkliga förrättningar via pastorskansliet.  I domkyrkan finns rum för 750 personer. 

 

historia 

Borgå församling uppstod sannolikt under senare hälften av 1200-talet, sedan bygden blivit befolkad efter andra korståget. Om här eventuellt först byggdes en kyrka av trä är inte bekant. Den äldsta delen av den nuvarande gråstens-kyrkan, som är helgad åt jungfru Maria, har daterats till slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet.

Åren 1414-18 byggdes kyrkan om och förstorades. I stort sett fick kyrko-byggnaden då sin nuvarande form. Med sina tegelornerade gavlar liknar den de övriga medeltidskyrkorna i Nyland.

I den nuvarande kyrkans nordvästra hörn finns två av den ursprungliga kyrkans väggar kvar och kan tydligt urskiljas. De gamla väggarna är tunnare än de nya. Medeltida målningar finns på de väggar och valv som inte blivit skadade och ombyggda under tidernas lopp. De antas vara från slutet av 1400-talet.

Inventarier från de äldsta tiderna finns inte kvar, för kyrkan har flera gånger plundrats och bränts. En stenskiva i vapenhuset kan eventuellt ha hört tilll det medeltida altaret. Den latinska texten på stenen har tytts till skärtorsdagen 1422, dessutom finns det ett invigningskors på stenen. Statyn från 1400-talet över kyrkans skyddshelgon jungfru Maria är en senare donation.

År 1723 flyttades biskopssätet från Viborg till Borgå efter det Stora Nordiska kriget. Borgå stad blev då biskopsstad och kyrkan blev domkyrka. Det gamla Borgå stift flyttades till Tammerfors då det nya svenska stiftet grundades år 1923; Borgå fortsatte som stiftsstad med Borgå domkyrka som sin domkyrka.

Kyrkan har under århundradenas lopp varit mycket utsatt. Den har brunnit fyra gånger under krigstid: åren 1508, 1571, 1590 och 1708. Under fortsättningskriget år 1941 träffades domkyrkan av en bomb, som exploderade under golvet, men anställde inga större skador. Kyrkan sista branden som är den enda under fredstid, ägde rum 29.5.2006 när kyrkan utsattes för en anlagd brand.

Under åren 2006-2008 reparerades skadorna och 30.11.2008 togs kyrkan åter ibruk.

Predikstolen tillverkades år 1764 av hantverkare från Borgå. De nuvarande läktarna byggdes på 1760-talet. Under renoveringen på 1970-talet åter-ställdes 1700-talets grågröna färg på läktarskranken och predikstolen efter att i hundra år ha varit målade i vitt och guld. Ljuskronorna är från 1700-talet och 1800-talet.

Kyrkan fick sin första orgel på 1600-talet. Den nuvarande orgeln är byggd år 1978 av Veikko Virtanen och har 44 stämmor. Fasaden är kvar från en orgel som byggdes 1799 av Olof Schwan - på kung Gustav IV Adolfs tid, vilket monogrammet överst anger.

Altartavlan i dopkapellet till höger om högaltaret är en kopia av Leonardo da Vincis Nattvarden, målad 1846 av Joseph Desarnod.

Till åminnelse av lantdagen år 1809 restes år 1909 i domkyrkan en staty av kejsar Alexander I, skulpterad av Walter Runeberg. Att ställa en staty av en världslig härskare i en kyrka är förvisso inte vanligt, men i det här fallet har det betraktats som berättigat, på grund av den stora betydelse som lantdagen i Borgå hade för Finland.

 

klockstapeln

Den nedersta delen av klockstapeln är från medeltiden. Den har haft välvda portaler, som är igenmurade. Den övre delen är från 1700-talet. De tre klockorna är från 1600-talet och 1700-talet och klingar i f-moll.